Det är under tidig medeltid som två stormannagårdar i Askeryd ger sig till känna i riksarkivets pergamentsbrev. Gårdarna är belägna vid var sin sjö, Bordsjön respektive Husasjön. Den förra kommer att bli stormannaätten Bondes gård och är så alltjämt.

Den senare kommmer att bli Askeryds centrum och ge socknen sitt namn när en gårdskyrka byggs på en udde vid Husasjöns norra strand. Även denna gård kommer i framtiden att tillhöra Bordsjö.

Förutom släkten Bondes gård i Bordsjö finns 1539 ett Kronohemman - senare Skattehemman - och ett Kyrkohemman. Vadstena och Vreta kloster ägde gemensamt en gård från 1380 - öde 1447 - avrad 1466 1480 och 1502

Bondes första dokumenterade närvaro i Askeryd daterar sig till 1360-talet när Peter Erengislesson Bonde förvärvar en av tre gårdar i Bordsjö. I Bordsjö fanns ytterligare två gårdar ett kronohemman och ett kyrkohemman. Sedan Peter Bondes förvärv ägs Bordsjö med vissa avbrott av ätten Bonde historien igenom. En alldeles unik ägartradition som saknar motstycke i svensk historia. Ett förhållande som starkt präglat Askeryds historia.

Bonde är en av Sveriges äldsta kända stormannaätter. Ursprungligen från Småland och av gemensamt ursprung med en sedan länge utdöd stormannaätt vid namn Bååt. Därför har släkten Bonde just en båt i sitt vapen.

En medlem av släkten Bååt, Erengisle Sunesson Bååt, död 1392, blev bland annat jarl på Orkneyöarna 1353 och bodde på Hultaby slott utanför Vetlanda.

Askerydsgården som gav socknen sitt namn delades under 1200-talet i en Norrgård och en Södergård. Spår efter en tidigare bosättning - den första stormannagården med vallgrav - finns i närheten av Södergården, nuvarande säteriet.

Norrgården som inte längre finns kvar noteras för första gången i Bo Jonsson Grips ägo på 1300-talet. Han sålde Norrgården vidare till Erengisle Nilsson av Hammerstaätten. År 1491 står Måns Bonde som ägare till Norrgården

Södergården ägdes förmodligen från sent 1200-tal av stormannaätten Läma och testamenterades 1408 till Vårfru kloster i Alvastra. Gården indrogs till kronan under Gustav Vasas tid.

Kalmarunionens upplösning i början på 1500-talet och den därpå bildade svenska nationalstaten skapar problem för Småland. Det är nu 150 år sedan Sverige fick en gemensam landslag och politiskt föds nu Konungariket Sverige. För första gången i sin historia finns en kungamakt med befogenhet att styra. Smålänningar som av hävd reglerat sina egna förehavande stod främmande inför en stockholmsbaserad kungamakt som med sitt nätverk av lojala fogdar hävdade sin auktoritet. Dekret och nya pålagor leder till det största bondupproret i vår historia, Dackeupproret. Konsekvenserna av upproret blev förödande och kom att påverka livet för smålänningar i generationer framöver. I Askeryds mantalslängder ses nyblivna änkor: Änkan i Redeby som för sin mans deltagande i dackeupproret får böta 7 oxar, som förs till de kungliga magasinen i Mälardalen

Flera medlemmar av släkten Bonde fick uppenbarligen problem med den nya kungamakten i Stockholm under Gustav Vasa.

Riddare Tord Magnusson Bonde som deltog i "Västgötaupproret" år 1529 mot Gustav Vasa förlorade Bordsjö som bestraffning för sitt agerande, men Tord lyckades dock återfå kungens förtroende och återfick därmed Bordsjö.

Hans son Måns Tordsson Bonde kom även han i onåd hos Gustav Vasa och ännnu en gång gick Bordsjö förlorat. Tords bror Jöns Bonde lyckades dock år 1560 efter Gustav Vasas död återfå gården. Det var också Jöns Bonde som utökade godskomplexet Bordsjö med fem nya gårdar: Askeryds Norrgård, Sillvik, Ramsvik, Börnäs och Lutarp.

Historien bakom säteriernas uppkomst på 1600-talet får ses mot bakgrund av den svenska riksbildningens utveckling som leder till att nationalstaten Sverige bildas under Gustav vasa på 1500-talet.

Tidigare under 1000-1200-talen saknade den svenska kungamakten auktoritet att styra riket. Varje landskap eller land hade vart och ett sin egen lag, landskapslag och vem som skulle godkännas som svensk kung beslutades av lagmännen i vart och ett av landskapen, landen.

Under den svenska riksbildningens tid från Birger Jarls 1200-tal till Gustav Vasas makttillträde sökte kungamakten därför vägar att stärka sin maktposition uti bygderna. Ett sätt var att priviligiera betydelsefulla personer familjer, oftast knutna till stormannaätter.

År 1280 lagfästes i - Alnsö stadga - ett tjänsteförhållande mellan utvalda stormän och kungen. Dessa kungens stormän blev "frälsta"= fria från skatt mot att de stod i kungens tjänst och kallades frälse eller adel. De kom under 1500-talet att bli den ledande samhällsklassen - ståndet - i Sverige.

På 1350-talet ersattes landskaplagarna med en för det blivande riket gemensam lag - Magnus Erikssons landslag.

År 1561 införs för adelsmän formella grevliga/friherreliga titlar - värdigheter - , samtidigt införs grevskap - förläning - ett område som adelsmän med den nya grevetiteln har fått av staten = kungamakten. Grevskapet Visingsborg på Visingsö under Braheätten blev Sveriges mäktigaste grevskap med godsinnehav ända till Lommaryd.

År 1624 instiftar Gustav II Adolf Riddarhusordningen som innebar att de forna stormannaätterna, frälset, adeln fick utökad makt. En instituition bildades, som stadgade introduktion för alla ätter för att få säte och stämma på Riddarhuset. Ätterna är sedan dess ordnade kronologiskt med nummer inom sina respektive klasser.

Frälset fick i och med Riddarhusordningen skattefrihet för sina gårdar som då kallades sätesgårdar eller säterier. Som motprestation skulle säterierna vara "ståndsmässigt" bebyggda och jorden skulle vara i god "hävd", väl skött.

Skattesystemet gynnade adeln och man var inte sen att slå mynt av fördelarna. En adelsman hade nämligen rätten att frikalla alla sina landbor inom en mils omkrets, den så kallade frihetsmilen, från alla ordinarie skatter till kronan. Själva säteriet och de inom dess "rå och rör" (frälsejord som gränsade till säteriet) belägna hemmanen befriades även från extraordinarie pålagor och blev så kallat "ypperligt" frälse. Frälset i Sverige hade sin största makt på 1600-talet.

Det var Carl Bonde som 1610 och 1637 genomdrev att Bordsjö fick säterirättigheter.

Under Carl Bondes tid tillkom följande gårdar:
1620-talet: ett Kyrkohemman i Bordsjö och Stubbarp
1633: Skattehemmanet Bordsjö, Skattehemmanet i Redeby, kronohemmanet Hultarödje, Norra Holma och Kunhult.
Under en kort tid innan 1633 hade Kunhult egna säterirättigheter.

Askeryd Norrgård ägdes av Carl Bonde i inledningen av 1600-talet men drogs snart in till kronan. På 1630-talet fick Jöran Patkull gården i förläning av kronan tillsammans med de två övriga gårdarna i Askeryd och Redebys mellangård och södergård. Det var Jöran Patkull som efter 1634 bildade Askeryds säteri och lät uppföra den första säteribyggnaden. Råttekulla, Vära, Assjö frälsehemman och Högelid kom senare att ingå i säteriet.

Jöran Patkull var av lettiskt ursprung och född 1575. Han blev 1610 hovjunkare hos konung Karl IX och blev löjtnant 1622.
År 1635 blev Jöran naturaliserad svensk och adelsman. Han blev till sist överste.

Han avled d. 4/8 1676 i Askeryd över 100 år gammal , sedan han "nästan blivit barn på nytt" enligt samtida vittnesmål.

Han friade inte långt före sin död vid omkring 100 års ålder och blind till sin sonhustrus moder Christina Stolpe, som då var innemot 80 år gammal, men fick avslag.
Jöran Patkull är begravd i Askeryds kyrka där även släktvapnet finns.

Fideikommiss, från latinets fidei commissum, "anförtrott på heder och samvete", är en egendom som inte kan säljas utan måste gå i arv. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp och därmed minskas. Innehavaren av ett fideikommiss kallas fideikommissarie men personen äger strikt betraktat inte egendomen (även om personen står som lagfaren ägare till egendomen), men disponerar, förvaltar och har rätt till inkomster från egendomen.

Historien om Bordsjö fideikomiss tillblivelse är följande:
Christer Bonde d.y. till Laihela 1655 - 1712 var gift med Chatarina Wrangel af Lindberg. Hon var släkt med Carl Gustav Wrangel som lät bygga Skokloster och Gripenberg.

Christers far som också hette Christer (Christer Bonde d.ä.) dog ung 1659 och efterlämnade hustru Elsa Cruus af Edeby 1631-1716 som ärvde och skötte godset tills hennes son blivit myndig och kunde ta över.

Elsa hade varit både drottning Christinas hovjungfru och hovmästarinna på slottet Tre Kronor i Stockholm hos Karl XI:s gemål Ulrika Eleonora. Hon var änka i 57 år och överlevde sin son med fyra år 1716.

Det var år 1712 - under Christer Bonde d.y:s sista levnadsår - som han med sin hustrus och mors välsignelse gjorde Bordsjö, Cathrineholm, Äng och Hästeryd med tillhörande gods och gårdar till fideikomiss åt sin kusins son Gustav Bonde af Björnö eftersom de själva inte fått några barn.

Under Bordsjö låg 1765 följande gårdar:

Smugefall
Kunhult säteri
Assjö övre kvarn
Norra Holma
Hulu Vestergård
Konungsäng
Redeby Håkansgården
Redeby Norrgård
Redeby Östergård
Högelid
Börnäs
Hultarödje
Vära
Stubbarp
Brohemmet
Möjefall
Grindstugan

Kunhult var en kort tid säteri med följande gårdar:

Äsperyd
Laggebo
Skyttekvarn
Skogsholmen
Råmärket
Lilla kullen
Gräflingekullen.
Oroen donerades till de fattiga som skulle få underhåll.

Askeryds säteris gårdar på 1700-talet:

Gölen
Rosenberg
Klockarehemmet (Björnslätt)
Gärdshemmet, soldattorp, som en gång låg under Askeryds Norrgård
Nystorp som i perioder var en självständig gård
Lillahemmet strax väster om kyrkan
Gatstugan intill Lillahemmet, som var fattigstuga byggt möjligen i slutet på 1700-talet eventuellt långt tidigare, är omnämnd i 1712:års fideikomissbrev. Rivet i början på 1950-talet
Klockarestugan öster om kyrkan
Braten i närheten av Klockarestugan

Karta Bordsjö
Börenäs
Stubbarphem
Soldattorp Nr 14 Hytten
Svenstorp
Hulu Västergård Östergård
Norra Holma
Brohemmet. Soldattorp Nr 18. Norra Holma
Duveryd. Ödetorp Nr 118
Kråkefors. Ödetorp Nr 122 Norra Holma
Grindstugan. Ödetorp Nr 124
Nystugan. Ödetorp okänd plats
Kålstugan. Ödetorp okänd plats
Kvarnen Kvarntorpet. Ödetorp okänd plats

Karta Larstorp
Hultarödje
Larstorp
Kunhult
Häggveden
Äsperyd
Mörkhult
Gransbo
Hästholmen
Närmestorp
Möjefall. Ödetorp Nr 127
Furuskallen. Ödetorp Nr 128
Sjöstugan. Ödetorp Nr 129
Rödjestugorna. Ödetorp Nr 131 och 132
Larstorp Stubbarp. Ödetorp okänd plats

Karta Bordsjö
Torrarp
Norrängen. Södra Bordsjö. Ödetorp okänd plats
Sörängen. Södra Bordsjö
Mohemmet Moen
Näset. Ödetorp Nr 99
Svenskbo. Ödetorp Nr 100
Bordsjö. Klosterhemmanet
Enefallet. Sockenbyte till Bredestad

Karta Sjöhester
Konungsäng
Nystorp
Sjöhester
Vära
Väratorpet. Soldattorp Nr 20 Ödetorp Nr 147
Broholm Vära
Nybygget
Ödetorp Nr 59 Prutan
Ödetorp Nr 65 Åstugan
Ödetorp Nr 66 Öfvestorp
Ödetorp Nr 67 Danielstorp
Ödetorp Nr 68 Petersborg Liseberg

Karta Kunhult
Kunhult
Äsperyd
Laggebo
Skyttakvarn
Råmärket Kunhult
Grävlingekullen. Ödetorp Nr 95
Lilla Kullen. Ödetorp Nr 96 Kunhult
Skogsholmen. Ödetorp Nr 97
Brohem. Ödetorp Nr 98
Bylingsboo - Böllingsbo. Ödetorp okänd åplats

Karta Edhult
Backstugan Sågstugan. Ödetorp Nr 120 och 121
Kråkefors såg. Ödetorp Nr 122
Bergholm. Ödetorp Nr 123 Norra Holma
Kullen. Ödetorp 132 Smugefall

Karta Assjö
Fridhem
Fällestugan
Jonsberg. Ödetorp okänd plats
Sörviken under Bordsjö. Ödetorp okänd plats

Karta Kyrkbyn Eldstorp
Rosenberg
Lilla Rosenberg. Ödetorp Nr 102

Karta Kyrkbyn Redeby
Håkansgården
Backhemmet
Pilebo. Ödetorp Nr 85
Gatstugan. Ödetorp Nr 87